Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen..

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Sjuksköterskor har en central roll i att hjälpa patienter och deras partners med problem relaterade till sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva homo- och bisexuella personers upplevelser av vårdpersonals bemötande. Vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att bli respekterad och uppmuntrad: Att det är betydelsefullt hur partners bemöts: Att vårdpersonal bemöter med heteronormativa förväntningar och tar avstånd: Att bli bemött med okunskap och att anses som sjuk: Att det är svårt att anförtro sig till vårdpersonal: Att vara orolig och rädd. Resultatet visade att homo- och bisexuella inte fick stöd från vårdpersonal och att de blev förlöjligade.

Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ?Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet?. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band.

I den här uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand är detta en uppsats som syftar till att utjämna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera äldre homo/bisexuella kvinnors tankar och strategier kring att ta del av äldreomsorgen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur resonerar informanterna kring att vara homo/bisexuell och ta del av en heteronormativ äldreomsorg? Vad har informanterna för strategier inför denna nya sociala situation, och hur resonerar dem runt dessa? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med socialpsykologiskteori och queerteori som grund. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och ett deduktivt arbetssätt har använts för att belysa empirin med hjälp av valda teorier. Vi ser det komplexa i att behöva förhålla sig till att vara homo/bisexuell i ett heteronormativt samhälle.

Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

SammanfattningVikten av ett kontinuerligt arbete med värdegrunden i skolan återspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (1948) belyser alla människors lika värde och individens okränkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa områden är undermåligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmärksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om kränkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sämst resultat.Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare arbetar med frågor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svårigheter. Resultatet visade att arbetet med frågor kring homo- och bisexualitet i skolan är begränsat.

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten..